- Jag som ambassadör finns här också för er. Jag är aldrig längre bort än ett sms, ett mejl eller ett telefonsamtal. Om det är något jag kan göra för att underlätta för er ska ni inte tveka att höra av er, sade Håkan Juholt inför Sweden Africa Chambers medlemmar.

Sveriges nye Sydafrikaambassadör har redan samlat in åtskilligt med information om situationen i det nya tjänstgöringslandet. Bland annat berättade han om den nu pågående så kallade Zondokommissionen, som håller på att slå ned på den vittgående korruptionen i det sydafrikanska samhället, och som även utreder ANC:s generalsekreterare Ace Magashule.
Mot bakgrund av detta engagerar sig Håkan Juholt just nu väldigt aktivt i sydafrikansk media och skapar kontakter med företag och privatpersoner i landet. Syftet är att främja den svenska modellen med demokrati, yttrandefrihet, bra villkor för löntagare och ett noggrant utformat skattesystem – i kontrast mot en kinesisk investerarmodell utan demokrati- och rättighetsfokus.

​- Vi har det här frukostmötet i en av de mest spännande tiderna i Sydafrikas historia sedan frigivningen av Nelson Mandela, sammanfattade Håkan Juholt.I exempelvis Namibia har Juholt dessutom redan fått direktkontakt med landets finansminister, president och många andra personer i landets ledning.
 
För att ta del av hela samtalet i efterhand, gå till Medlemssektionen.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM

Ett antal av Sweden Africa Chambers medlemmar är engagerade i import eller export av livsmedel mellan Sverige och Afrika. Vid ett nytt webbinarium berättade Entradia om export av grisfötter (!) till Västafrika, och Zuri Dried Fruits om hur de ska börja importera torkad frukt från Kenya.
 

• Den totala livsmedelsexporten från Sverige till Afrika uppgick 2019 till ungefär 1 miljard SEK. Livsmedelsimporten från Afrika är dock större än exporten, sade Joakim Rådström, styrelseledamot i Sweden Africa Chamber.

Många produkter från utanför EU går genom gränskontroller i till exempel Nederländerna eller Tyskland, och transporteras sedan vidare med lastbil till EU. Därför kan man inte se hur mycket livsmedel som sammanlagt importeras till Sverige från Afrika.
Lisa-Marie Hedberg, statsinspektör vid Livsmedelsverket, berättade om vad man behöver tänka på som enskilt företag om man vill börja importera eller exportera mat mellan Sverige och länder utanför EU.

• När det gäller import är den första och viktigaste saken man behöver tänka på att kontrollera att import är tillåtet från landet ifråga. Olika restriktioner gäller olika länder och olika livsmedel, sade Hedberg.

Merparten av alla livsmedel med animaliskt ursprung behöver genomgå gränskontroll när de kommer in i EU. Det gäller även vissa livsmedel av icke-animaliskt ursprung, inklusive vissa plantor (som Jordbruksverket listar) samt grödor med alltför högt innehåll av bekämpningsmedel. Gränspassagen måste föranmälas i EU:s kontrollsystem TRACES.NT inför ankomst till enskilda stationer.
Livsmedelsverket kan även hjälpa intresserade företag inom livsmedelssektorn med information om särskilda säkerhetsbestämmelser, salmonellatestning och mycket annat.
För export gäller att man allra först kontaktar den tilltänkta kunden i mottagarlandet.

• Det du behöver fråga om är vilket certifikat som efterfrågas av myndigheterna i landet. Om det saknas hälsocertifikat kan det behövas ett godkännande från Sverige, och då behöver man skicka in det till Livsmedelsverket, sade Lisa-Marie Hedberg.

De största mottagarländerna i Afrika för livsmedelsexport från Sverige var 2020 Elfenbenskusten, Ghana, Sydafrika, Nigeria, Kongo-Kinshasa och Egypten. Ofta handlar det då om mejeri- eller köttprodukter, ofta av en variant som inte har någon större marknad i Sverige.
Ett exempel på ett företag som lyckats mycket väl inom denna kategori är skånska Entradia, som också är medlemmar i Sweden Africa Chamber.

• Vi skickar ungefär sju containrar i månaden till Afrika, och har en omsättning på runt två miljoner euro. Vi exporterar två olika produkter – saltade grisfötter och fiberberikade havregryn, sade Åke Håkansson, styrelseordförande och grundare, Entradia.

De huvudsakliga marknaderna för Entradia är Ghana, Sierra Leone, Liberia och Angola – marknader som inte vanligtvis ligger högt på svenska företags prioriteringslista.

• Jag började 1993 med att åka ned till Västafrika och fråga vad kvinnorna på marknaden i Accra i Ghana ville ha. Och saltade grisfötter var en perfekt produkt, för de slängdes bort i Sverige men ansågs vara den bästa delen på grisen i Västafrika, berättade Åke Håkansson.

​Entradiagrundaren pekar på detta som en av de viktigaste framgångsfaktorerna för deras företag – för att bli framgångsrik gäller det att besöka lokala marknader och lyssna på kunderna.
För nästa exportvara undersökte Håkansson en annan produkt: svenska havregryn, som enligt bedömningar håller världens bästa kvalitet.

• Men ingen har hittills exporterat dem som en behandlad och marknadsförd produkt, påpekade Åke Håkansson.

I dagsläget exporteras Entradias havregryn till Ghana och Liberia. Inom kort kommer de också att finnas på marknaden i Nigeria.
Den sista talaren för dagen var Richard Ndubai, VD för Zuri Dried Fruits, som sprungit fram ur företaget Scandinavia East Africa. De täcker Kenya, Uganda och Tanzania, och har specialiserat sig på export av kaffe, te och i viss mån kläder. Zuri ska nu även introducera torkad frukt och torkade nötter på den skandinaviska marknaden.

• Vi har hittills lanserat torkad mango på den svenska marknaden, sade Ndubai. Men Sverige är en svår marknad, och mycket priskänslig.

Utöver mango har Zuri parallellt tagit fram produkter som hallon och blandad frukt, alla i snygga förpackningar. Richard Ndubai påtalade samtidigt att det är viktigt att inte bara ta fram vacker paketering – ibland passar inte produkten en marknad.

• Man måste tänka på vilket värde produkten har, hur man vill påverka marknaden, vilket pris man tar, och vilka man ska sälja en produkt till givet ett visst pris. Ska den till exempel rikta sig mot kvinnor, och hur mycket bör den kosta då? frågade sig Richard Ndubai.

Zuris VD var också mycket nöjd med all hjälp han fått av Livsmedelsverket för att sätta upp verksamheten med import av torkad frukt till Sverige.

Här kan du kontrollera om ett specifikt land är godkänt för import av livsmedel till EU: https://webgate.ec.europa.eu/sanco/traces/output/non_eu_listsPerCountry_en.htm
Och här kan du se om ett enskilt företag är godkänt för import av livsmedel till EU: https://webgate.ec.europa.eu/sanco/traces/output/non_eu_listsPerActivity_en.htm#
 
För att ta del av hela presentationen i efterhand, gå till Medlemssektionen.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM

Det blir inte alltid som man planerat, det påmindes många av oss om under det gångna året. För 2020 hade Sweden Africa Chamber planerat att fortsätta arrangera företagsdelegationer som hjälper våra svenska företag att sälja varor och tjänster som kan bidra till hållbar utveckling i Afrika. Nio företag hann anmäla sig till de planerade hållbarhetsdelegationerna och vi hade kommit långt med förberedelsearbetet innan coronakrisen slog till. På kort tid ändrades förutsättningarna drastiskt och alla resor ställdes in.

Svenska företags önskan och behov att exportera till Afrika minskade däremot inte. För att upprätthålla kontakten med den afrikanska marknaden och upprätthålla vårt unika nätverk lanserade vi redan i mars en helt ny service till våra medlemmar: en webb-baserad event-serie kring hållbart företagande i Afrika. Webbinarierna har varit mycket uppskattade med cirka 80 deltagare per tillfälle. Totalt blev det 14 webb-baserade event under 2020, med fokus på möjligheter under och efter coronakrisen. Alla våra webbinarier är inspelade och finns tillgängliga under medlemssektionen på vår hemsida. En översikt av samtliga webbinarier finns på www.SwedenAfricaChamber.se/events.dit.

​I april lanserade vi ett koncept för virtuella företagsdelegationer, som ger svenska företag möjlighet att digitalt besöka afrikanska företag och diskutera med nyckelpersoner i Afrika. Intresset från näringslivet är starkt, då virtuella företagsdelegationer inte bara är ett alternativ till ”fysiska” företagsdelegationer, utan även efter coronakrisen kan vara ett flexibelt, hållbart och kostnadsbesparande komplement. Än så länge har Sveriges offentliga främjandemedel för Afrika prioriterats på annat håll, men under 2021 hoppas vi köra igång de virtuella företagsdelegationerna.

Under 2020 har vi haft glädjen att välkomna många nya medlemsföretag, från flera olika branscher. Årets verksamhet har även fört med sig nya partnerskap, med fler afrikanska samarbetspartners, liksom FN och svenska myndigheter som Sida och Energimyndigheten. Just nu filar vi på ett partnerskap med ett flygbolag som vi snart kan berätta mer om.

Det är med stor tillförsikt och förväntan vi går in i 2021. Inför året har vi redan två företagsdelegationer inplanerade, såväl fysiska som virtuella sådana. Självklart kommer vi fortsätta vår webbinarieserie, då den inte bara förmedlar kunskap och erfarenheter om affärsmöjligheter i Afrika, utan också utgör en viktig möjlighet för alla våra medlemsföretag i hela Sverige att delta aktivt i vårt unika nätverk. Dessutom underlättar det den så viktiga dialogen med våra medlemsföretag, och hjälper oss att behålla vår medlemsfokus, innovation och handlingskraft.

Vi ses snart!

Åsa Jarskog, Ordförande

Sweden Africa Chamber hosted a webinar on PARTNERSHIPS AND BUSINESS OPPORTUNITIES IN AFRICA WITHIN ENERGY EFFICIENCY, LIGHTING AND APPLIANCES together with Sida, UNIDO, the Swedish Energy Agency, the East African Center of Excellence for Renewable Energy and Efficiency (EACREEE), and the Southern African Center of Excellence for Renewable Energy and Energy Efficiency (SACREEE). 

To view the recorded webinar please klick the image below or the following link

​​​

• Under de senaste fem åren har vi haft ett policyskifte från humanitärt stöd till handel. Vi behöver arbeta mer för att få fler produkter att sälja och addera värde till dem, sade Diana Wanjiku Kiambuthi, Stockholmsplacerad ambassadör för Kenya som täcker hela Norden.

I Kenya finns enligt Diana Wanjiku Kiambuthi för närvarande ett 50-tal svenska företag representerade, en siffra ambassadören hoppas kunna öka väsentligt framöver.

• Utländska direktinvesteringar i Kenya uppgick 2018 till 1,6 miljarder USD. Världsbankens rankning av Kenya ifråga om ”Ease of Doing Business” har bara på ett år gått från plats 61 till 56, sade Daniel Mokaya, handelsexpert vid Kenyas ambassad i Sverige.

Dr. Moses Ikiara, vd för Kenyas investeringsmyndighet KenInvest, berättade mer om

• För närvarande har Kenya en BNP om nästan 100 miljarder dollar, och den siffran har växt med i genomsnitt 5,5 procent per år under de senaste tio åren, sade Moses Ikiara.

Han berättade också om hur den Afrikanska utvecklingsbanken har fastslagit att Kenya har den starkaste medelklassen bland medlemsländerna – och en av de starkaste privatsektorerna i regionen.

• Kvaliteten på vårt affärsklimat är en av våra främsta prioriteringar. Inget annat land har förbättrats så fort ifråga om affärsklimat som vi har, sade Ikiara med hänvisning till Världsbankens statistik.

Dr. Ikiara höll med Kenyas Sverigeambassadör om att handelsvolymen mellan våra länder fortfarande är liten, men kan växa betänkligt under kommande år.
Han övergick sedan till att prata om hur Kenya enligt världsledande tankesmedjan Brookings sedan tre år tillbaka rankas nummer ett ifråga om finansiell inkludering, tack vare innovationer kring mobila pengaöverföringar såsom M-Pesa. Även gentemot utländska investerare har Kenya sedan ett tag tillbaka smidiga system på plats för e-registreringar och andra internetbaserade administrativa processer.
Bland Sweden Africa Chambers många partners i Kenya finns också KePSA, Kenya Private Sector Alliance, vars Business Hub Manager Timothy Odongo talade vid eventet.

• Vi har åtminstone en halv miljon medlemmar. Vi ska vara privatsektorns röst i Kenya, sade Timothy Odongo, och pekade på att organisationen samlar alltifrån utbildningsföretag till oljebolag och många sektorer däremellan.

Ytterligare en partnerorganisation till Sweden Africa Chamber i Kenya är Kenya National Chamber of Commerce and Industry (KNCCI).

• En av våra viktigaste funktioner är att stödja den så kallade policymiljön. Vi tittar på saker som påverkar affärerna och som utgör hinder, och så påverkar vi och sätter upp dialogmöten med regeringen, Onesmus Masinde, Enterprise Development Manager vid KNCCI.

Mycket ytterligare information framkom också vid seminariet, som är inspelat och går att se i sin helhet för medlemmar i Sweden Africa Chamber under Medlemssektionen på hemsidan.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM

Maria Westman är Gruppchef för Power Systems Export på Sweco och som sådan erfaren och kunnig kring stora infrastrukturprojekt inom energi i bland annat Afrika. Vi är glada att kunna hälsa henne välkommen som adjungerad styrelseledamot i Sweden Africa Chamber.
 
Maria Westman har som de flesta under coronakrisen fått byta kontorsplatsen på Sweco mot hemmakontor. Hon har nyss avslutat ett av många Teams möten denna dag när vi ringer för en kort pratstund.

• Jag är ansvarig för en grupp på Sweco som bara jobbar med exportprojekt inom Energi med fokus på Transmission, Distribution och Substation-uppdrag, i första hand till Afrika, säger Maria Westman, som känt till Sweden Africa Chamber länge, men inte börjat samarbeta med organisationen förrän hon kom till Sweco för två år sedan.

Westman har jobbat i Afrika i 14 år, och har vid ett antal tillfällen träffat Sweden Africa Chamber-medlemmar på besök nere på kontinenten, men aldrig varit med i någon av delegationsresorna till Afrika.
Hon pekar inte minst på vikten av nätverkande för exportfrämjande, och samarbetar nära flera svenska organisationer och myndigheter som verkar inom exportområdet. Maria Westman bidrar då särskilt med kompetens och inspel från entreprenörssidan.

• Men det tar tid att arbeta med sådana satsningar, särskilt i Afrika, tillägger hon.

Samtidigt tycker Maria Westman att den afrikanska marknaden är attraktiv inte minst för att den är så välkomnande. Många inom det afrikanska näringslivet har ett nytt och fräscht perspektiv, och ser dynamiskt och optimistiskt på affärsverksamheten.

• Jag arbetar också hellre som kvinna i en mansdominerad bransch i Afrika än i Sverige. På många sätt är man mer jämlik där; det är fler kvinnor som har viktiga positioner i Afrika eller som arbetar som småföretagare, säger Westman.

En annan positiv aspekt med den afrikanska marknaden anser Maria Westman vara samarbetet på kontinenten, där parterna bland annat arbetar för ett utökat samarbete, särskilt för energisektorn.
Maria Westman har framför allt arbetat mot Angola och Moçambique, men även exempelvis Botswana. Just nu är Uganda, Rwanda, Tanzania och Zambia också högt på tapeten. Sweco arbetar då bland annat med att undersöka om olika projekt är finansiellt rimliga och om de kan genomföras utan stora skadeeffekter på natur och samhälle.

• Vi är också ofta med som kundens eller långivarens representant under genomförandet av ett entreprenörsprojekt. Vi är dock inte med och bygger själva, utan är med andra som bygger, eller kontrollerar dem, förklarar Maria Westman.

I sin nya roll i Sweden Africa Chamber hoppas Maria kunna vara med och bidra med sina kontakter och att hjälpa till att öka svenska företags representation i Afrika.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM

Sweden Africa Chamber är särskilt glada och stolta över att UD:s nya Afrikachef prioriterat handelskammaren högt under sin allra första tid på den nya posten. Louise Bergholm deltog först vid handelskammarens live-AW med medlemmarna den 9 september, och nu igen vid den virtuella AW:n.

– Jag ser fram emot att höra om era medlemmars planer och behov av att jobba med olika aktörer, sade Louise Bergholm, som senast kommer från en post som Sveriges ambassadör till Bulgarien.

Innan denna ambassadörspost arbetade Louise Bergholm mycket med handelsfrågor inom UD, bland annat i Bryssel och Washington.

– Då hade jag bland annat mycket fokus på handelsavtal mellan EU och Afrika, och på handelsrelaterat bistånd, berättade Louise Bergholm.

Andra frågor som hon hanterade var administration kring handel, standardiseringsfrågor och större handelsrundor.
Framgent kommer Louise Bergholm att hantera på Afrika söder om Sahara.

Många medlemmar I Sweden Africa Chamber deltog under AW:n, och uttryckte stor nyfikenhet på Bergholm och det hon kan bidra med. Under frågestunden som tog vid efter Afrikachefens presentation uttrycktes särskilt frågor och farhågor kring framtiden för det nedläggningshotade finansieringsinstrumentet Swedpartnership. ”Ta väl hand om programmet”, manade bland annat en medlem.

• Hear, hear – jag noterar, svarade Louise Bergholm.

För att ta del av hela presentationen i efterhand, gå till Medlemssektionen.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM

​Hur gör man för att etablera sig som svenskt företag på den afrikanska marknaden – och samtidigt ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv? Hur framtidssäkrar man sina affärer inför morgondagens miljömedvetna samhälle och näringsliv? Detta och andra frågor togs upp vid Sweden Africa Chambers webbinarium den 29 september.

• Drivkraften för H&M när det gäller hållbarhet är att vi vill se till att man kan njuta av mode såväl idag som i framtiden. Hur vi ser på mode måste utvecklas från idag till morgondagen, berättade Bezait Amare, Sustainability Program Manager Africa vid H&M.

Amare är placerad vid H&M:s enda inköpskontor i Afrika, i Etiopiens huvudstad Addis Abeba, som hanterar inköpen från såväl Etiopien som Kenya.

Bild: H&M:s presentation under webbinariet om hållbarhet och produktion i Afrika.
​

​Hållbarhetsperspektivet hos H&M ska genomsyra hela verksamheten från inköp till försäljning, och rakt genom hela logistikkedjan. Med 74 försäljningsmarknader, 5 000 butiker och 180 000 anställda globalt innebär det inte någon liten utmaning.

• Vår strategi är inte annorlunda från en marknad till en annan, utan vi har samma strategi på alla marknader där vi finns. Med den skala vi har tror vi att vi kan påverka hållbarhetsagendan, lade Bezait Amare till.

För att lyckas med detta arbetar man med ledord som transparens och att visualisera för kunderna varifrån produkterna kommer. Jämställdhet och mångfald är andra viktiga aspekter av hållbarhetsarbetet, liksom rättvisa löner, arbetsplatssäkerhet och personalhälsa.
Utöver detta försöker H&M driva agendan framåt ifråga om cirkulär ekonomi och klimatneutralitet. Bland annat arbetar man med koncepten ”reuse, recycle, rewear” för att få kunderna att bära samma plagg fler gånger och slänga en mindre mängd kläder.

• Ett av de största målen som vi arbetar på är vår klimatagenda. Till 2040 har vi satt som mål att ha en klimatpositiv värdekedja, från material till slutanvändare, sade Bezait Amare.

En annan viktig komponent är energieffektivitet och energianvändning. Redan 2017 kom 96 procent av elanvändningen inom H&M:s egna verksamheter från förnybara källor.

• Vi ser också till att få hållbart framtagna material, och vårt mål till 2030 är att ha hållbara material inom all vår produktion. Vi har redan påbörjat mycket arbete kring bomull, men nu tittar vi även på hur vi kan få tag på konstgjorda fibrer.

Ifråga om Etiopien, där H&M:s stora inköpskontor för regionen är beläget, fokuserar den etiopiska regeringen mycket på uppbyggnad av infrastruktur, inklusive bygget av flera nya industriparker i landet, liksom utbyggda väg- och järnvägsnät och utvecklad mobil- och IT-infrastruktur.
I det snabbväxande Etiopien medför samtidigt industrialiseringen också stark urbanisering, och det har varit ett problem att ordna bostäder åt den nya arbetskraften i landet.

• Mycket arbete återstår att göra för att kunna hantera migrationen av människor, sade Bezait Amare.

Den etiopiska regeringen fokuserar också främst på att så många som möjligt får ett arbete, snarare än att tillgodose andra aspekter av social hållbarhet. H&M arbetar dock långsiktigt med att föra upp hållbarhetsfrågorna till större medvetande i landet.
Efter presentationen från H&M i Etiopien tog Joakim Byström, VD Absolicon Solar Collectors, vid. Byström pratade under sin presentation om hållbarhet inom energiområdet, som han menar ofta handlar om elproduktion och alltför sällan om exempelvis värmeproduktion.

• Elproduktion utgör bara 20 procent av energisystemet, medan transport utgör 30 procent och värmeproduktion hela 50 procent. För värme behöver vi använda solfångare som fångar in värmen och lagrar den, menade Joakim Byström.

För att producera värme på ett hållbart sätt koncentrerar Absolicon med hjälp av särskilda solfångarparaboler solens strålar som ett förstoringsglas till en smal linje. Deras parabol T160 genererar i mitten en temperatur på hela 160 grader, och kan enkelt sättas upp i närheten av olika industrier för att producera värme och ånga för fabrikernas processer.

• I Afrika finns fantastiska solstrålningsresurser, och det är enkelt att skära ned på energikostnaderna och koldioxidutsläppen genom att byta ut fossila bränslen med solvärme, lade Joakim Byström till.

Dessa anläggningar kan kopplas ihop med lagringssystem för att kunna nyttja solenergin under hela dygnet. Värmeväxlare kan sedan föra över värmen eller ångan till fabriken.

Bild: Absolicons kartläggning av solstrålning på den afrikanska kontinenten.
​

​Ett konkret exempel på hur Absolicon samarbetar med en lokal produktionsanläggning i Afrika är det stora bryggeriet InBev i Maputo, Moçambique, som med hjälp av det svenska företagets system kan fånga upp solvärme istället för att använda fossila bränslen i sina processer.
Ett annat exempel är textilindustrin, som till en överraskande stor del har värmeintensiva processer i sin tillverkning – vare sig det gäller blekning, färgning, tvättning eller torkning.

• Ett tredje exempel är teindustrin. För varje ton av te som man producerar behöver man elda fem ton ved. Elkonsumtionen är 15 procent, medan 85 procent är värme. Med ett litet solcellsfält kan man ersätta en enorm eukalyptusplantering som skulle användas till värme i de processerna, berättade Joakim Byström.

För att rulla ut solvärmeanläggningar på större front i Afrika behövs mer finansieringslösningar såsom gröna obligationer, impact-fonder och exportkrediter för att minska finansieringskostnader, menar Joakim Byström vidare. Här kan exempelvis multinationella företag vara en stor möjlighet.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM

African Continental Free Trade Area, eller AfCFTA i korthet, har till dags dato ratificerats av ett 30-tal afrikanska länder. När det är fullt utvecklat ska området inkludera i bästa fall samtliga Afrikas 55 stater. Ursprungligen var avsikten att implementera avtalet den 1 juli i år, men på grund av coronakrisen har detta senarelagts till den 1 januari 2021.

• Om vi tittar på Afrika kan vi se att storleken på handeln inte står i proportion till befolkningsmängden. Och bara 17 procent av afrikansk export går till andra afrikanska länder, berättade Malin Ljungkvist, ämnesråd och seniorrådgivare vid Kommerskollegium och en av de två föreläsarna vid webbinariet.

Detta kan kontrasteras mot exempelvis Sverige, vars export till hela 80 procent går till andra europeiska länder. På samma sätt har många andra utvecklade länder i Europa, Nordamerika och Asien sina viktigaste exportmarknader på den egna kontinenten.
Anledningarna till detta är bland annat låg ekonomisk integration, i viss mån tullar, krångliga regler, bristande infrastruktur och många andra skäl.
​

• Men det är det här som det afrikanska handelsavtalet är tänkt att råda bot på, sade Malin Ljungkvist. Det finns uppskattningar om att handeln skulle öka med 15 procent, 25 procent, och några säger till och med 60 procent.

Bild: Malin Ljungkvists presentation av olika kontinenters storlek på handeln respektive andel av handeln med den egna kontinenten och andra världsdelar.
​

AfCFTA är tänkt att ersätta de åtskilliga mindre handelsområden som finns idag på den afrikanska kontinenten, som västafrikanska ECOWAS, central- och sydafrikanska COMESA med fler. Dessutom vill man genom avtalet besluta om tullfrihet för 90 procent av alla afrikanska varor, öppnare tjänstehandel, harmoniserade produktregler och annat. På sikt finns också planer om en gemensam tullunion med gemensamma tulltaxor mot resten av världen. Fram till år 2063 är planen att en fullständig inre marknad, ett afrikanskt EU, ska vara utvecklat.
Ännu så länge har man varken börjat förhandla om immaterialrätt eller konkurrensfrågor eller investeringar. Fri rörlighet för affärsresenärer förhandlas separat, men i dessa förhandlingar deltar varken Nigeria eller Sydafrika.

• Avtalet skulle ha gått in i en operativ fas redan under sommaren i år, men det är nu framflyttat till den 1 januari. Men hur stark den politiska viljan än är, har jag svårt att se hur man ska hinna bli klar till dess, sade Malin Ljungkvist.

Oavsett när avtalet träder i kraft lär det inte medföra att några nya tullar införs under lång tid gentemot Sverige och andra länder utanför Afrika, menade Ljungkvist vidare. På sikt skulle de teoretiskt sett kunna höjas, men även sänkas. Andra aspekter av avtalet pekar mot stora positiva effekter för Sverige och EU, såsom ökad transparens och förutsägbarhet. Dessutom får därmed EU och andra organ en samlad motpart på den afrikanska kontinenten.

Dagens andra föreläsare var Jörgen Levin, seniorforskare vid Nordiska Afrikainstitutet (NAI), som också han tog upp möjligheterna för kontinenten med ökad handel och tillväxt:

• Om Afrika hade samma produktivitet som Sydafrika skulle BNP för kontinenten öka med 300 procent. Och det finns exempel på länder där tillväxten då skulle öka med 1 000 procent. Den gigantiska skillnaden mellan Afrika och resten av världen är den låga produktivitetsnivån, påtalade Jörgen Levin.

Detta, menade Levin, beror i sin tur till stor del på stängda marknader, som i sin tur medför en låg nivå av tekniköverföring och innovation. En annan faktor är att 75 procent av befolkningen är sysselsatt inom de sektorer som har lägst produktivitet, såsom jordbruk och den informella sektorn.

• Man vill flytta folk från lågproduktiva sektorer till sektorer som har en högre produktivitet. Och det är det som är poängen med att liberalisera, för då kan man förändra relativpriserna i ekonomin, sade Jörgen Levin.

För att undersöka de förväntade effekterna av AfCFTA för Afrikas ekonomier använder sig ekonomer och handelsforskare såsom Jörgen Levin av modeller, där man bland annat simulerar borttagande av handelstullar och tariffer samt förenklande av handelsregler. Endast borttagande av tullar länderna emellan ger dock inte så stor effekt.

​Borttagandet av icketariffära handelshinder ger en högre effekt, bortåt 30 procent. Ni som opererar i Afrika vet att de administrativa kostnaderna är den stora, tunga biten, och det är den som får mest effekt i de här scenariona, förklarade Jörgen Levin.

Bild: Jörgen Levins presentation med simuleringar av olika handelspolitiska förenklingsåtgärder efter AfCFTA:s implementering.
​

​Webbinariet modererades av Joakim Rådström, styrelseledamot i Sweden Africa Chamber, med Fredrik Gisle som tekniskt ansvarig och Åsa Jarskog som presentatör av handelskammarens verksamheter.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM

Den mesta tiden vid Siemens har Håkansson arbetat från företagets kontor i Finspång, men 2016 flyttade hon till Thailand för en position som landansvarig där. Från och med i höstas är hon så baserad i marockanska Casablanca.
Hon tillstår att Afrika som marknad kan vara krävande och att projekten inte alltid utvecklas i så rask takt. Detta kan påverka vilka som kan våga gå in på marknaden – och vilka som är kunder.

- Det bygger ofta på att det är stora och framgångsrika bolag bakom, som har en ganska stabil ekonomi. Men i många fall handlar det också om statliga verksamheter. Till exempel i Moçambique är vår kund staten.Håkansson pekar dock också på att länderna på kontinenten är sinsemellan mycket olika, med väsentligt olika utvecklingsnivåer.

Siemens deltog även i Sweden Africa Chambers delegationsresa till Rwanda hösten 2019. Nadja Håkansson upplevde att handelskammaren kunde hjälpa till i stor utsträckning med sitt stora nätverk och långa erfarenhet, och att de öppnade dörrar för de deltagande företagen.

- Jag uppskattade verkligen resan till Rwanda. Det gjorde att jag ganska snabbt och effektivt kunde bygga ett nätverk, kunde förstå potentiella kunder och hur marknaden ser ut där – men också hur de andra svenska företagen verkade i Rwanda.Inte minst i de länder där Siemens ännu inte har en stark etablering kan en svensk handelskammare hjälpa till istället, och skapa kontakter och vägar in till samhälle och näringsliv.

Under coronakrisen har Siemens, liksom många andra företag, fått uppleva inställda investeringar och frysta projekt, men åtskilliga andra projekt fortsätter trots allt som förut. Dock tycker Nadja Håkansson att krisen framför allt har visat på vikten av att man som företag har en lokal verksamhet på de platser där man verkar.

- För om vi har utrustning som kommer från Sverige så har situationen tidigare byggt på att vi skickar följdserviceingenjörer från Europa – medan corona visar att vi måste bygga upp lokal kompetens i regionen.I Siemens fall gäller det exempelvis att föra över en del av kompetensen kring turbiner till mindre utvecklade länder där företaget redan har en verksamhet och där det finns god potential.

JOAKIM RÅDSTRÖM