​Hur gör man för att etablera sig som svenskt företag på den afrikanska marknaden – och samtidigt ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv? Hur framtidssäkrar man sina affärer inför morgondagens miljömedvetna samhälle och näringsliv? Detta och andra frågor togs upp vid Sweden Africa Chambers webbinarium den 29 september.

• Drivkraften för H&M när det gäller hållbarhet är att vi vill se till att man kan njuta av mode såväl idag som i framtiden. Hur vi ser på mode måste utvecklas från idag till morgondagen, berättade Bezait Amare, Sustainability Program Manager Africa vid H&M.

Amare är placerad vid H&M:s enda inköpskontor i Afrika, i Etiopiens huvudstad Addis Abeba, som hanterar inköpen från såväl Etiopien som Kenya.

Bild: H&M:s presentation under webbinariet om hållbarhet och produktion i Afrika.
​

​Hållbarhetsperspektivet hos H&M ska genomsyra hela verksamheten från inköp till försäljning, och rakt genom hela logistikkedjan. Med 74 försäljningsmarknader, 5 000 butiker och 180 000 anställda globalt innebär det inte någon liten utmaning.

• Vår strategi är inte annorlunda från en marknad till en annan, utan vi har samma strategi på alla marknader där vi finns. Med den skala vi har tror vi att vi kan påverka hållbarhetsagendan, lade Bezait Amare till.

För att lyckas med detta arbetar man med ledord som transparens och att visualisera för kunderna varifrån produkterna kommer. Jämställdhet och mångfald är andra viktiga aspekter av hållbarhetsarbetet, liksom rättvisa löner, arbetsplatssäkerhet och personalhälsa.
Utöver detta försöker H&M driva agendan framåt ifråga om cirkulär ekonomi och klimatneutralitet. Bland annat arbetar man med koncepten ”reuse, recycle, rewear” för att få kunderna att bära samma plagg fler gånger och slänga en mindre mängd kläder.

• Ett av de största målen som vi arbetar på är vår klimatagenda. Till 2040 har vi satt som mål att ha en klimatpositiv värdekedja, från material till slutanvändare, sade Bezait Amare.

En annan viktig komponent är energieffektivitet och energianvändning. Redan 2017 kom 96 procent av elanvändningen inom H&M:s egna verksamheter från förnybara källor.

• Vi ser också till att få hållbart framtagna material, och vårt mål till 2030 är att ha hållbara material inom all vår produktion. Vi har redan påbörjat mycket arbete kring bomull, men nu tittar vi även på hur vi kan få tag på konstgjorda fibrer.

Ifråga om Etiopien, där H&M:s stora inköpskontor för regionen är beläget, fokuserar den etiopiska regeringen mycket på uppbyggnad av infrastruktur, inklusive bygget av flera nya industriparker i landet, liksom utbyggda väg- och järnvägsnät och utvecklad mobil- och IT-infrastruktur.
I det snabbväxande Etiopien medför samtidigt industrialiseringen också stark urbanisering, och det har varit ett problem att ordna bostäder åt den nya arbetskraften i landet.

• Mycket arbete återstår att göra för att kunna hantera migrationen av människor, sade Bezait Amare.

Den etiopiska regeringen fokuserar också främst på att så många som möjligt får ett arbete, snarare än att tillgodose andra aspekter av social hållbarhet. H&M arbetar dock långsiktigt med att föra upp hållbarhetsfrågorna till större medvetande i landet.
Efter presentationen från H&M i Etiopien tog Joakim Byström, VD Absolicon Solar Collectors, vid. Byström pratade under sin presentation om hållbarhet inom energiområdet, som han menar ofta handlar om elproduktion och alltför sällan om exempelvis värmeproduktion.

• Elproduktion utgör bara 20 procent av energisystemet, medan transport utgör 30 procent och värmeproduktion hela 50 procent. För värme behöver vi använda solfångare som fångar in värmen och lagrar den, menade Joakim Byström.

För att producera värme på ett hållbart sätt koncentrerar Absolicon med hjälp av särskilda solfångarparaboler solens strålar som ett förstoringsglas till en smal linje. Deras parabol T160 genererar i mitten en temperatur på hela 160 grader, och kan enkelt sättas upp i närheten av olika industrier för att producera värme och ånga för fabrikernas processer.

• I Afrika finns fantastiska solstrålningsresurser, och det är enkelt att skära ned på energikostnaderna och koldioxidutsläppen genom att byta ut fossila bränslen med solvärme, lade Joakim Byström till.

Dessa anläggningar kan kopplas ihop med lagringssystem för att kunna nyttja solenergin under hela dygnet. Värmeväxlare kan sedan föra över värmen eller ångan till fabriken.

Bild: Absolicons kartläggning av solstrålning på den afrikanska kontinenten.
​

​Ett konkret exempel på hur Absolicon samarbetar med en lokal produktionsanläggning i Afrika är det stora bryggeriet InBev i Maputo, Moçambique, som med hjälp av det svenska företagets system kan fånga upp solvärme istället för att använda fossila bränslen i sina processer.
Ett annat exempel är textilindustrin, som till en överraskande stor del har värmeintensiva processer i sin tillverkning – vare sig det gäller blekning, färgning, tvättning eller torkning.

• Ett tredje exempel är teindustrin. För varje ton av te som man producerar behöver man elda fem ton ved. Elkonsumtionen är 15 procent, medan 85 procent är värme. Med ett litet solcellsfält kan man ersätta en enorm eukalyptusplantering som skulle användas till värme i de processerna, berättade Joakim Byström.

För att rulla ut solvärmeanläggningar på större front i Afrika behövs mer finansieringslösningar såsom gröna obligationer, impact-fonder och exportkrediter för att minska finansieringskostnader, menar Joakim Byström vidare. Här kan exempelvis multinationella företag vara en stor möjlighet.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM

African Continental Free Trade Area, eller AfCFTA i korthet, har till dags dato ratificerats av ett 30-tal afrikanska länder. När det är fullt utvecklat ska området inkludera i bästa fall samtliga Afrikas 55 stater. Ursprungligen var avsikten att implementera avtalet den 1 juli i år, men på grund av coronakrisen har detta senarelagts till den 1 januari 2021.

• Om vi tittar på Afrika kan vi se att storleken på handeln inte står i proportion till befolkningsmängden. Och bara 17 procent av afrikansk export går till andra afrikanska länder, berättade Malin Ljungkvist, ämnesråd och seniorrådgivare vid Kommerskollegium och en av de två föreläsarna vid webbinariet.

Detta kan kontrasteras mot exempelvis Sverige, vars export till hela 80 procent går till andra europeiska länder. På samma sätt har många andra utvecklade länder i Europa, Nordamerika och Asien sina viktigaste exportmarknader på den egna kontinenten.
Anledningarna till detta är bland annat låg ekonomisk integration, i viss mån tullar, krångliga regler, bristande infrastruktur och många andra skäl.
​

• Men det är det här som det afrikanska handelsavtalet är tänkt att råda bot på, sade Malin Ljungkvist. Det finns uppskattningar om att handeln skulle öka med 15 procent, 25 procent, och några säger till och med 60 procent.

Bild: Malin Ljungkvists presentation av olika kontinenters storlek på handeln respektive andel av handeln med den egna kontinenten och andra världsdelar.
​

AfCFTA är tänkt att ersätta de åtskilliga mindre handelsområden som finns idag på den afrikanska kontinenten, som västafrikanska ECOWAS, central- och sydafrikanska COMESA med fler. Dessutom vill man genom avtalet besluta om tullfrihet för 90 procent av alla afrikanska varor, öppnare tjänstehandel, harmoniserade produktregler och annat. På sikt finns också planer om en gemensam tullunion med gemensamma tulltaxor mot resten av världen. Fram till år 2063 är planen att en fullständig inre marknad, ett afrikanskt EU, ska vara utvecklat.
Ännu så länge har man varken börjat förhandla om immaterialrätt eller konkurrensfrågor eller investeringar. Fri rörlighet för affärsresenärer förhandlas separat, men i dessa förhandlingar deltar varken Nigeria eller Sydafrika.

• Avtalet skulle ha gått in i en operativ fas redan under sommaren i år, men det är nu framflyttat till den 1 januari. Men hur stark den politiska viljan än är, har jag svårt att se hur man ska hinna bli klar till dess, sade Malin Ljungkvist.

Oavsett när avtalet träder i kraft lär det inte medföra att några nya tullar införs under lång tid gentemot Sverige och andra länder utanför Afrika, menade Ljungkvist vidare. På sikt skulle de teoretiskt sett kunna höjas, men även sänkas. Andra aspekter av avtalet pekar mot stora positiva effekter för Sverige och EU, såsom ökad transparens och förutsägbarhet. Dessutom får därmed EU och andra organ en samlad motpart på den afrikanska kontinenten.

Dagens andra föreläsare var Jörgen Levin, seniorforskare vid Nordiska Afrikainstitutet (NAI), som också han tog upp möjligheterna för kontinenten med ökad handel och tillväxt:

• Om Afrika hade samma produktivitet som Sydafrika skulle BNP för kontinenten öka med 300 procent. Och det finns exempel på länder där tillväxten då skulle öka med 1 000 procent. Den gigantiska skillnaden mellan Afrika och resten av världen är den låga produktivitetsnivån, påtalade Jörgen Levin.

Detta, menade Levin, beror i sin tur till stor del på stängda marknader, som i sin tur medför en låg nivå av tekniköverföring och innovation. En annan faktor är att 75 procent av befolkningen är sysselsatt inom de sektorer som har lägst produktivitet, såsom jordbruk och den informella sektorn.

• Man vill flytta folk från lågproduktiva sektorer till sektorer som har en högre produktivitet. Och det är det som är poängen med att liberalisera, för då kan man förändra relativpriserna i ekonomin, sade Jörgen Levin.

För att undersöka de förväntade effekterna av AfCFTA för Afrikas ekonomier använder sig ekonomer och handelsforskare såsom Jörgen Levin av modeller, där man bland annat simulerar borttagande av handelstullar och tariffer samt förenklande av handelsregler. Endast borttagande av tullar länderna emellan ger dock inte så stor effekt.

​Borttagandet av icketariffära handelshinder ger en högre effekt, bortåt 30 procent. Ni som opererar i Afrika vet att de administrativa kostnaderna är den stora, tunga biten, och det är den som får mest effekt i de här scenariona, förklarade Jörgen Levin.

Bild: Jörgen Levins presentation med simuleringar av olika handelspolitiska förenklingsåtgärder efter AfCFTA:s implementering.
​

​Webbinariet modererades av Joakim Rådström, styrelseledamot i Sweden Africa Chamber, med Fredrik Gisle som tekniskt ansvarig och Åsa Jarskog som presentatör av handelskammarens verksamheter.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM

Den mesta tiden vid Siemens har Håkansson arbetat från företagets kontor i Finspång, men 2016 flyttade hon till Thailand för en position som landansvarig där. Från och med i höstas är hon så baserad i marockanska Casablanca.
Hon tillstår att Afrika som marknad kan vara krävande och att projekten inte alltid utvecklas i så rask takt. Detta kan påverka vilka som kan våga gå in på marknaden – och vilka som är kunder.

- Det bygger ofta på att det är stora och framgångsrika bolag bakom, som har en ganska stabil ekonomi. Men i många fall handlar det också om statliga verksamheter. Till exempel i Moçambique är vår kund staten.Håkansson pekar dock också på att länderna på kontinenten är sinsemellan mycket olika, med väsentligt olika utvecklingsnivåer.

Siemens deltog även i Sweden Africa Chambers delegationsresa till Rwanda hösten 2019. Nadja Håkansson upplevde att handelskammaren kunde hjälpa till i stor utsträckning med sitt stora nätverk och långa erfarenhet, och att de öppnade dörrar för de deltagande företagen.

- Jag uppskattade verkligen resan till Rwanda. Det gjorde att jag ganska snabbt och effektivt kunde bygga ett nätverk, kunde förstå potentiella kunder och hur marknaden ser ut där – men också hur de andra svenska företagen verkade i Rwanda.Inte minst i de länder där Siemens ännu inte har en stark etablering kan en svensk handelskammare hjälpa till istället, och skapa kontakter och vägar in till samhälle och näringsliv.

Under coronakrisen har Siemens, liksom många andra företag, fått uppleva inställda investeringar och frysta projekt, men åtskilliga andra projekt fortsätter trots allt som förut. Dock tycker Nadja Håkansson att krisen framför allt har visat på vikten av att man som företag har en lokal verksamhet på de platser där man verkar.

- För om vi har utrustning som kommer från Sverige så har situationen tidigare byggt på att vi skickar följdserviceingenjörer från Europa – medan corona visar att vi måste bygga upp lokal kompetens i regionen.I Siemens fall gäller det exempelvis att föra över en del av kompetensen kring turbiner till mindre utvecklade länder där företaget redan har en verksamhet och där det finns god potential.

JOAKIM RÅDSTRÖM

​- We had a very successful business mission, and there were several results that came after. Soon after several deals were signed, and everything looked perfect. Then as you know what happened is that in February and March borders were closed and the whole world went on lockdown, except for Sweden, said moderator Åsa Jarskog, president of Sweden Africa Chamber, at the webinar.
 
Jarskog also pointed to the frustration of the chamber’s members when they can't be in touch with their business partners the way they used to be. She however added that the Sweden Africa Chamber is trying to bridge this temporary gap, so that everybody can stay in touch with partners in Africa.
 
At the same time several countries in Africa have reacted swiftly to the threat of the virus. This goes certainly for Rwanda, with its well-structured administration and government strategies.
 
- When the first case was registered here the government was well prepared and acted very fast. The government also had a clear strategy to contain the virus and prevent spreading, so there was a total lockdown for six weeks, said Anne Höglund, acting head of mission of Sweden to Kigali, Rwanda.
 
Thanks to this strategy only 113 cases of corona had been registered in Rwanda up until the time of the webinar.
 
- But even if Rwanda hasn't been hit very hard by the virus itself, the economy has suffered immensely. So to maintain financial stability, Rwanda has received loans from IMF and the World Bank. The government has also launched a response strategy to save the economy, and is working very closely with the international community to finance this. But of course it is very important with private investments and continued business relations.
 
Höglund concluded by stating how the situation arguably has changed with the virus, it is important to remember that what was attractive with Rwanda and very positive before covid-19 has not changed.
 
- So Rwanda is a safe country with high ambitions and a very clear strategy for its development. And Rwanda wants to engage with the world and continue to develop its country. Digitalisation, sustainable solutions and innovation are more important than ever.
 
After Ms. Höglund Philip Lucky, Senior Investment Promotion Officer at the Rwanda Development Board, held a presentation on the economic environment in the country. For instance, GDP has grown with almost 8 percent per annum in ten years, reaching a GDP per capita of USD 787 (or 3,8 times the GDP in 2002).
 
- After the genocide in 1994, the socioeconomic fabric in this country was completely decimated. Today we are the second fastest growing economy in Africa, and the most improved nation in human development in the world.
 
A number of factors have worked together to create today's successful Rwanda, including a low debt ratio, a stable currency, far-reaching efforts to facilitate business, impressive government transparency and a high IT readiness.
 
- We have passed numerous reforms to make Rwanda more attractive for foreign direct investments. For example, the World Bank Ease of Doing Business Report has ranked Rwanda as the second easiest place to do business in Africa, said Philip Lucky.
 
In addition Rwanda has zero percent import duty, no restrictions on foreign ownership and free repatriation of local investment income, capital and assets.
 
- And our climate change policy that was adopted in June 2019 has among the key objectives to promote a green economic transformation, explained Lucky.
 
In terms of opportunities for Swedish investors specifically, Philip Lucky suggests several interesting areas, such as e-mobility, off-grid electricity, forest management and wood processing, and sustainable packaging.
 
Within e-mobility, companies such as Volkswagen, Ampersand and SAFI has chosen Rwanda for their pilot projects, whereas for instance Ignite, Bboxx and Mobisol are very active in the vibrant solar home energy market in Rwanda.
 
After this, Mr. Theoneste Ntagengerwa with the Private Sector Federation of Rwanda, held a presentation on the opportunities and challenges for doing business in Rwanda.
 
- One of the biggest challenges we are currently facing relates to transport and logistics, since most of our exports to Europe and other areas used to go with commercial airlines, but they are not operating now, told Mr. Ntagengerwa.
 
To address some of the difficulties now faced - including the transport and logistics hurdles - the Private Sector Federation of Rwanda has engaged in a number of deep-dive research initiatives in different sectors.
 
Also participating in the webinar was the Ambassador of Rwanda to Sweden, Christine Nkulikiyinka, who explained how Rwanda currently works together with a number of other countries in the region to counteract the corona threat.
 
- And when you look at the support we get from the institutions it is a strong sign that we are reliable as a country, Ms. Nkulikiyinka added with reference to Ms. Anne Höglund's introductory presentation.

PLS Energy Systems bildades av två mindre företag och arbetar inom solenergi och energilagring. De fokuserar i stor utsträckning på den afrikanska marknaden, där de har skapat flera energilösningar off-grid och som mini-grid. Med valet av marknad kommer dock några utmaningar.

– Som ett mindre företag kan det ofta vara svårt att gå igenom alla olika processsteg i en affär, inklusive finansieringsdelen. Dessutom har de länder du arbetar med sällan ett bra kreditbetyg, förklarar Bengt Palmquist, VD.
Palmquist har till exempel varit mycket i Burundi, vilket han medger "kanske inte är det enklaste av länder, mycket på grund av den låga kreditvärdigheten".

– Du kanske måste få med dig Världsbanken och så vidare. Många delar måste passa in i bilden, inte bara teknik. Den ekonomiska delen kan ofta vara den svåraste. Ingen vill investera om riskerna är för höga, säger Palmquist.
För att lösa ekvationen har PLS Energy Systems tagit ett steg ifråga om projektvolym, från projekt med en storlek på några hundra miljoner SEK till projekt med ett värde av bara några miljoner. På så sätt blir projekten mer hanterbara och riskbedömningen kan bli enklare.
Att välja en liten afrikansk marknad kan dessutom vara ett smart strategiskt val, trots det begränsade värdet och bristen på till exempel tillgång till välutvecklade finansiella verktyg.

– De större företagen kanske inte väljer att satsa på ett land som Burundi, eftersom de ofta har en annan typ av riskbedömning. Det kan däremot vi.

Hittills har affärerna varit lite begränsade i Burundi för PLS Energy Systems, men Bengt Palmquist tror på landet i ett längre tidsperspektiv - "och då har vi hela nätverket på plats", menar han.

– Men nu har vi också kommit igång i Rwanda, och mycket av det beror på delegationsresan dit med Sweden Africa Chamber. Det gav bra resultat, och jag kunde till exempel slutföra ett partnerskap med ett företag i Rwanda, säger Bengt Palmquist.
Flera aspekter av delegationsformatet var värdefulla för PLS Energy Systems:

– När du åker dit som ett oberoende företag kan du kanske bara träffa de människor du tidigare har samarbetat med. Genom en delegation kan du nå en högre nivå, där du har alla tänkbara aktörer med, från regeringen, från energisektorn och från de finansiella aktörer som finns tillgängliga i landet. Alla var där när vi kom dit som en grupp, vilket också gjorde oss mer intressanta för landet som sådant.
Efter delegationsresan med Sweden Africa Chamber har PLS Energy Systems fokuserat just på Rwanda i Östafrika, "för det är där vi har en möjlighet att göra affärer", som Bengt Palmquist säger.

Före utbrottet av corona-viruset kom PLS Energy Systems så långt som att skicka ett Proof of Concept till Rwanda för företagets mindre solcellsenheter off-grid. Målet var tidigare att följa upp detta på plats ganska omgående, men nu kommer Palmquist och hans kollegor att titta på alternativa lösningar.

– Kan vi till exempel utbilda människor som använder Zoom och, i så fall, hur? Vad behövs för att förbereda saker som "hur man sätter ihop ett system som aldrig har använts förut"? Hur hanteras säkerhetsfrågor? Vilka färdigheter behöver vi från kunden innan vi börjar?
Palmquist tror på att leverera praktisk kunskap till människor i regionen, så att de kan klara sig på egen hand.

– Det kan mycket väl vara den bästa möjligheten att växa i Afrika – att ge så mycket kunskap till folk där att de kan sälja produkterna på egen hand. Kontinenten kommer att lyfta; jag är säker på det, förklarar han.
Palmquist jämför med Polen, som han gjorde affärer i alldeles efter kommunismens fall. Till att börja med frågade människor i Sverige honom varför satsade på ett land som allmänt ansågs vara ganska dåligt utvecklat och som saknade den materiella standarden i Sverige. Snart började dock den polska ekonomin växa snabbt – och överträffa Sverige på vissa områden.

– Vi tror också att vi kan bidra mer inom hållbarhetssektorn i många av de här länderna än i Sverige, menar Bengt Palmquist, som genom PLS Energy Systems också verkar i flera Medelhavsländer.

Till exempel hjälper företaget nu en produktionsenhet att ställa om från dieseldrift till att använda sol- och energilagring. Som de ser det bidrar de därigenom med påtagliga miljöfördelar samtidigt som de gör goda affärer.

​– Och vi kan konkurrera om sådana kunder mycket bättre än vad vi kunde här i Sverige, där elkostnaderna är så låga.

Sustainability is on top of the agenda for companies. But what what are the implications when offering sustainable solutions to Africa?

Sweden Africa Chamber organised a webinar exploring the opportunities and challenges when offering sustainable solutions and technologies to the African market. Marie Brodin, Vice President Sustainable Business & Communications at Sandvik Mining and Rock Technology, and Mattias Goldmann, Chief Sustainability Officer at Sweco, made presentations and participated in an interactive Q&A moderated by Joakim Rådström of Sweden Africa Chamber, and joined by 85 participants.

Areas covered in the webinar included:

- What Sustainability means for Sweco and Sandvik Mining when approaching Africa?
- How Swedish goods, services and technologies help African countries in driving Agenda 2030?
- What the challenges are; in general and specifically relating to traditional non-sustainable solutions?
- Learning experiences, do's and don'ts

The webinar was recorded and can be accessed in the members section.

Sweden Africa Chamber introduced its first webinar on April 27 in its new Webinar-series togther with Robert Besseling and Keri Leicher, who joined us remortely from EXX Africa in Sourth Africa. The collective response to the corona virus pandemic has highlighted the consequences of the world’s current economic model, glaring discrepancies in development, and lack of progress on sustainable development goals, including mitigating the effects of climate change. Robert and Keri gave their assessment on the probable impact of the pandemic on Africa’s role in developing renewable energy sources, as well as identified new opportunities for private investment in the post-pandemic era in Africa. 
​
The webinar was moderated by Åsa Jarskog followed by an interactive Q&A session with EXX Africa and the members of Sweden Africa Chamber.

The webinar was recorded and can be accesses in the members section.

​Nyligen genomfördes webbinariet "Coronakrisens effekter för svenska företag i Afrika" med nationalekonomen, konsulten och Afrikaexperten Peter Stein. Evenemanget var ett av sex under Sweden Africa Chambers webbinarieserie under våren, där nästkommande event äger rum den 20 maj på temat "Hur påverkar COVID-19 medlemmarnas affärer" (endast till för medlemmar).

 - Det finns idag 70 000 rapporterade fall i hela Afrika. Av dem är det cirka 30 000 i Nordafrika och 40 000 i Afrika söder om Sahara, sade Peter Stein. Det här är en förändring: går man tillbaka två veckor var det fler i Nordafrika, och förra veckan var det ungefär jämnt. Sydafrika är det land som har flest fall, runt 11 000.
​
Sett till antalet döda är det ungefär 2 000 i hela Afrika, av vilka de flesta, runt 1 300 i Nordafrika. I Afrika söder om Sahara är det Västafrika som är hårdast drabbat, där viruset bland annat drabbat Ghana, och nu även Nigeria, stort.

- Östafrika förefaller vara den region som är minst drabbad. Totalt sett finns det 2 000 rapporterade fall i hela Östafrika. Etiopien, som är Afrikas näst folkrikaste land med över 100 miljoner invånare, har inte mer än 300 fall, berättade Stein.
 
Östafrika verkar också för närvarande vara den delregion i Afrika som klarar sig bäst ekonomiskt under krisen.
 
Peter Stein påpekade hur 2 000 döda och 70 000 fall i en region med över en miljard invånare inte bör anses som mycket. Alltjämt vet vi inte hur tillförlitlig statistiken är eller hur många som kommer att dö på sikt i Afrika. Oavsett utvecklingen kommer corona att påverka länderna rejält ekonomiskt.

- I Afrika kom först den ekonomiska pandemin, till följd av att världsekonomin stängde ned, och sedan kom den medicinska smittspridningen, sade Peter Stein för att visa på kontrasten mot exempelvis Europa.
 
Till följd av detta har IMF prognosticerat att tillväxten i Afrika under året kommer att landa på minus 1,6 procent. Några få länder förutspår positiv tillväxt, däribland Etiopien och Rwanda i öst, Senegal och Elfenbenskusten i väst och Egypten i norr. Samtidigt är alla förutsägelser mycket osäkra på grund av dagens läge.

Anledningen till nedgången i den afrikanska ekonomin kan enligt Peter Stein till dels förklaras med att de afrikanska länderna är stora råvaruexportörer, och när världshandeln avtar går också råvaruefterfrågan ned. Även exempelvis exporten av snittblommor från Kenya eller Namibias biffexport stoppas upp när handeln begränsas så mycket som nu skett. Därtil kommer drastiskt minskade turisminkomster, liksom färre remitteringar från afrikaner i andra delar av världen.

Coronapandemin kommer inte att förändra ett antal ingångsvärden som redan sedan tidigare har påverkat möjligheterna att göra affärer på kontinenten, menade Peter Stein, men ifråga om möjligheterna finns en delvis framtvingad digitalisering, och alltmer digitala möten.

- Håll också regelbunden kontakt med era affärspartners i Afrika. Vi vet när man gör affärer i Afrika att det är viktigt att man är där, att man signalerar att man bryr sig. Det kan vara något så enkelt som att regelbundet skicka iväg ett mejl och fråga hur det är, poängterade Peter Stein.

Stein menade vidare att Östafrika bör ha bäst förutsättningar att klara sig bra genom krisen. Sektorer såsom IT och telekom, med utbyggnad av IT-infrastrukturen, bör komma att bli viktiga framgent, liksom cleantech, medtech och den framväxande e-learningsektorn.

För att kunna fortsätta hålla kontakten med olika aktörer i Afrika blir handelskammare och Sverigebaserade finansieringsinstitut viktiga, påpekade Peter Stein vidare.

Webbinariet modererades av Sweden Africa Chambers ordförande Åsa Jarskog. Medlemmar kan fortsätta ta del av webbinariet under medlemssektionen.

The Sweden - Sub Saharan Africa Chamber of Commerce (SSACC) has signed a memorandum of understanding (MOU) with the Addis Ababa Chamber of Commerce. Mr. Getachew Regassa, Secretary General of Addis Ababa Chamber of Commerce and Ms. Åsa Jarskog, President, SSACC signed on behalf of of each chamber during a ceremony in Addis Ababa. We look forward to working together with the common goal of increasing business between Swedish and Ethiopian companies.

SSACC currently has 17 MoUs signed with chambers across Africa supporting and finding opportunties for Swedish companies in their quest of growing their businesses in Africa.