- Jag som ambassadör finns här också för er. Jag är aldrig längre bort än ett sms, ett mejl eller ett telefonsamtal. Om det är något jag kan göra för att underlätta för er ska ni inte tveka att höra av er, sade Håkan Juholt inför Sweden Africa Chambers medlemmar.

Sveriges nye Sydafrikaambassadör har redan samlat in åtskilligt med information om situationen i det nya tjänstgöringslandet. Bland annat berättade han om den nu pågående så kallade Zondokommissionen, som håller på att slå ned på den vittgående korruptionen i det sydafrikanska samhället, och som även utreder ANC:s generalsekreterare Ace Magashule.
Mot bakgrund av detta engagerar sig Håkan Juholt just nu väldigt aktivt i sydafrikansk media och skapar kontakter med företag och privatpersoner i landet. Syftet är att främja den svenska modellen med demokrati, yttrandefrihet, bra villkor för löntagare och ett noggrant utformat skattesystem – i kontrast mot en kinesisk investerarmodell utan demokrati- och rättighetsfokus.

​- Vi har det här frukostmötet i en av de mest spännande tiderna i Sydafrikas historia sedan frigivningen av Nelson Mandela, sammanfattade Håkan Juholt.I exempelvis Namibia har Juholt dessutom redan fått direktkontakt med landets finansminister, president och många andra personer i landets ledning.
 
För att ta del av hela samtalet i efterhand, gå till Medlemssektionen.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM

Ett antal av Sweden Africa Chambers medlemmar är engagerade i import eller export av livsmedel mellan Sverige och Afrika. Vid ett nytt webbinarium berättade Entradia om export av grisfötter (!) till Västafrika, och Zuri Dried Fruits om hur de ska börja importera torkad frukt från Kenya.
 

• Den totala livsmedelsexporten från Sverige till Afrika uppgick 2019 till ungefär 1 miljard SEK. Livsmedelsimporten från Afrika är dock större än exporten, sade Joakim Rådström, styrelseledamot i Sweden Africa Chamber.

Många produkter från utanför EU går genom gränskontroller i till exempel Nederländerna eller Tyskland, och transporteras sedan vidare med lastbil till EU. Därför kan man inte se hur mycket livsmedel som sammanlagt importeras till Sverige från Afrika.
Lisa-Marie Hedberg, statsinspektör vid Livsmedelsverket, berättade om vad man behöver tänka på som enskilt företag om man vill börja importera eller exportera mat mellan Sverige och länder utanför EU.

• När det gäller import är den första och viktigaste saken man behöver tänka på att kontrollera att import är tillåtet från landet ifråga. Olika restriktioner gäller olika länder och olika livsmedel, sade Hedberg.

Merparten av alla livsmedel med animaliskt ursprung behöver genomgå gränskontroll när de kommer in i EU. Det gäller även vissa livsmedel av icke-animaliskt ursprung, inklusive vissa plantor (som Jordbruksverket listar) samt grödor med alltför högt innehåll av bekämpningsmedel. Gränspassagen måste föranmälas i EU:s kontrollsystem TRACES.NT inför ankomst till enskilda stationer.
Livsmedelsverket kan även hjälpa intresserade företag inom livsmedelssektorn med information om särskilda säkerhetsbestämmelser, salmonellatestning och mycket annat.
För export gäller att man allra först kontaktar den tilltänkta kunden i mottagarlandet.

• Det du behöver fråga om är vilket certifikat som efterfrågas av myndigheterna i landet. Om det saknas hälsocertifikat kan det behövas ett godkännande från Sverige, och då behöver man skicka in det till Livsmedelsverket, sade Lisa-Marie Hedberg.

De största mottagarländerna i Afrika för livsmedelsexport från Sverige var 2020 Elfenbenskusten, Ghana, Sydafrika, Nigeria, Kongo-Kinshasa och Egypten. Ofta handlar det då om mejeri- eller köttprodukter, ofta av en variant som inte har någon större marknad i Sverige.
Ett exempel på ett företag som lyckats mycket väl inom denna kategori är skånska Entradia, som också är medlemmar i Sweden Africa Chamber.

• Vi skickar ungefär sju containrar i månaden till Afrika, och har en omsättning på runt två miljoner euro. Vi exporterar två olika produkter – saltade grisfötter och fiberberikade havregryn, sade Åke Håkansson, styrelseordförande och grundare, Entradia.

De huvudsakliga marknaderna för Entradia är Ghana, Sierra Leone, Liberia och Angola – marknader som inte vanligtvis ligger högt på svenska företags prioriteringslista.

• Jag började 1993 med att åka ned till Västafrika och fråga vad kvinnorna på marknaden i Accra i Ghana ville ha. Och saltade grisfötter var en perfekt produkt, för de slängdes bort i Sverige men ansågs vara den bästa delen på grisen i Västafrika, berättade Åke Håkansson.

​Entradiagrundaren pekar på detta som en av de viktigaste framgångsfaktorerna för deras företag – för att bli framgångsrik gäller det att besöka lokala marknader och lyssna på kunderna.
För nästa exportvara undersökte Håkansson en annan produkt: svenska havregryn, som enligt bedömningar håller världens bästa kvalitet.

• Men ingen har hittills exporterat dem som en behandlad och marknadsförd produkt, påpekade Åke Håkansson.

I dagsläget exporteras Entradias havregryn till Ghana och Liberia. Inom kort kommer de också att finnas på marknaden i Nigeria.
Den sista talaren för dagen var Richard Ndubai, VD för Zuri Dried Fruits, som sprungit fram ur företaget Scandinavia East Africa. De täcker Kenya, Uganda och Tanzania, och har specialiserat sig på export av kaffe, te och i viss mån kläder. Zuri ska nu även introducera torkad frukt och torkade nötter på den skandinaviska marknaden.

• Vi har hittills lanserat torkad mango på den svenska marknaden, sade Ndubai. Men Sverige är en svår marknad, och mycket priskänslig.

Utöver mango har Zuri parallellt tagit fram produkter som hallon och blandad frukt, alla i snygga förpackningar. Richard Ndubai påtalade samtidigt att det är viktigt att inte bara ta fram vacker paketering – ibland passar inte produkten en marknad.

• Man måste tänka på vilket värde produkten har, hur man vill påverka marknaden, vilket pris man tar, och vilka man ska sälja en produkt till givet ett visst pris. Ska den till exempel rikta sig mot kvinnor, och hur mycket bör den kosta då? frågade sig Richard Ndubai.

Zuris VD var också mycket nöjd med all hjälp han fått av Livsmedelsverket för att sätta upp verksamheten med import av torkad frukt till Sverige.

Här kan du kontrollera om ett specifikt land är godkänt för import av livsmedel till EU: https://webgate.ec.europa.eu/sanco/traces/output/non_eu_listsPerCountry_en.htm
Och här kan du se om ett enskilt företag är godkänt för import av livsmedel till EU: https://webgate.ec.europa.eu/sanco/traces/output/non_eu_listsPerActivity_en.htm#
 
För att ta del av hela presentationen i efterhand, gå till Medlemssektionen.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM