Svenska företag bidrar till hållbara affärer i Afrika

Svenska företag är med och bidrar till morgondagens hållbara näringsliv i Afrika. Detta blev tydligt när två företag – globala klädkoncernen H&M och specialiserade solcellsföretaget Absolicon Solar Collectors – redogjorde för sina strategier för hållbara affärer vid ett nytt webbinarium i regi av Sweden Africa Chamber

​Hur gör man för att etablera sig som svenskt företag på den afrikanska marknaden – och samtidigt ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv? Hur framtidssäkrar man sina affärer inför morgondagens miljömedvetna samhälle och näringsliv? Detta och andra frågor togs upp vid Sweden Africa Chambers webbinarium den 29 september.

• Drivkraften för H&M när det gäller hållbarhet är att vi vill se till att man kan njuta av mode såväl idag som i framtiden. Hur vi ser på mode måste utvecklas från idag till morgondagen, berättade Bezait Amare, Sustainability Program Manager Africa vid H&M.

Amare är placerad vid H&M:s enda inköpskontor i Afrika, i Etiopiens huvudstad Addis Abeba, som hanterar inköpen från såväl Etiopien som Kenya.

Bild: H&M:s presentation under webbinariet om hållbarhet och produktion i Afrika.
​

​Hållbarhetsperspektivet hos H&M ska genomsyra hela verksamheten från inköp till försäljning, och rakt genom hela logistikkedjan. Med 74 försäljningsmarknader, 5 000 butiker och 180 000 anställda globalt innebär det inte någon liten utmaning.

• Vår strategi är inte annorlunda från en marknad till en annan, utan vi har samma strategi på alla marknader där vi finns. Med den skala vi har tror vi att vi kan påverka hållbarhetsagendan, lade Bezait Amare till.

För att lyckas med detta arbetar man med ledord som transparens och att visualisera för kunderna varifrån produkterna kommer. Jämställdhet och mångfald är andra viktiga aspekter av hållbarhetsarbetet, liksom rättvisa löner, arbetsplatssäkerhet och personalhälsa.
Utöver detta försöker H&M driva agendan framåt ifråga om cirkulär ekonomi och klimatneutralitet. Bland annat arbetar man med koncepten ”reuse, recycle, rewear” för att få kunderna att bära samma plagg fler gånger och slänga en mindre mängd kläder.

• Ett av de största målen som vi arbetar på är vår klimatagenda. Till 2040 har vi satt som mål att ha en klimatpositiv värdekedja, från material till slutanvändare, sade Bezait Amare.

En annan viktig komponent är energieffektivitet och energianvändning. Redan 2017 kom 96 procent av elanvändningen inom H&M:s egna verksamheter från förnybara källor.

• Vi ser också till att få hållbart framtagna material, och vårt mål till 2030 är att ha hållbara material inom all vår produktion. Vi har redan påbörjat mycket arbete kring bomull, men nu tittar vi även på hur vi kan få tag på konstgjorda fibrer.

Ifråga om Etiopien, där H&M:s stora inköpskontor för regionen är beläget, fokuserar den etiopiska regeringen mycket på uppbyggnad av infrastruktur, inklusive bygget av flera nya industriparker i landet, liksom utbyggda väg- och järnvägsnät och utvecklad mobil- och IT-infrastruktur.
I det snabbväxande Etiopien medför samtidigt industrialiseringen också stark urbanisering, och det har varit ett problem att ordna bostäder åt den nya arbetskraften i landet.

• Mycket arbete återstår att göra för att kunna hantera migrationen av människor, sade Bezait Amare.

Den etiopiska regeringen fokuserar också främst på att så många som möjligt får ett arbete, snarare än att tillgodose andra aspekter av social hållbarhet. H&M arbetar dock långsiktigt med att föra upp hållbarhetsfrågorna till större medvetande i landet.
Efter presentationen från H&M i Etiopien tog Joakim Byström, VD Absolicon Solar Collectors, vid. Byström pratade under sin presentation om hållbarhet inom energiområdet, som han menar ofta handlar om elproduktion och alltför sällan om exempelvis värmeproduktion.

• Elproduktion utgör bara 20 procent av energisystemet, medan transport utgör 30 procent och värmeproduktion hela 50 procent. För värme behöver vi använda solfångare som fångar in värmen och lagrar den, menade Joakim Byström.

För att producera värme på ett hållbart sätt koncentrerar Absolicon med hjälp av särskilda solfångarparaboler solens strålar som ett förstoringsglas till en smal linje. Deras parabol T160 genererar i mitten en temperatur på hela 160 grader, och kan enkelt sättas upp i närheten av olika industrier för att producera värme och ånga för fabrikernas processer.

• I Afrika finns fantastiska solstrålningsresurser, och det är enkelt att skära ned på energikostnaderna och koldioxidutsläppen genom att byta ut fossila bränslen med solvärme, lade Joakim Byström till.

Dessa anläggningar kan kopplas ihop med lagringssystem för att kunna nyttja solenergin under hela dygnet. Värmeväxlare kan sedan föra över värmen eller ångan till fabriken.

Bild: Absolicons kartläggning av solstrålning på den afrikanska kontinenten.
​

​Ett konkret exempel på hur Absolicon samarbetar med en lokal produktionsanläggning i Afrika är det stora bryggeriet InBev i Maputo, Moçambique, som med hjälp av det svenska företagets system kan fånga upp solvärme istället för att använda fossila bränslen i sina processer.
Ett annat exempel är textilindustrin, som till en överraskande stor del har värmeintensiva processer i sin tillverkning – vare sig det gäller blekning, färgning, tvättning eller torkning.

• Ett tredje exempel är teindustrin. För varje ton av te som man producerar behöver man elda fem ton ved. Elkonsumtionen är 15 procent, medan 85 procent är värme. Med ett litet solcellsfält kan man ersätta en enorm eukalyptusplantering som skulle användas till värme i de processerna, berättade Joakim Byström.

För att rulla ut solvärmeanläggningar på större front i Afrika behövs mer finansieringslösningar såsom gröna obligationer, impact-fonder och exportkrediter för att minska finansieringskostnader, menar Joakim Byström vidare. Här kan exempelvis multinationella företag vara en stor möjlighet.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM