Världens största frihandelsområde på gång – i Afrika

Vid ett webbinarium den 17 september lyfte Sweden Africa Chamber det kommande afrikanska frihandelsområdet AfCFTA. När det väl har implementerats kommer det att bli världens största frihandelsområde. Detta kan medföra stora möjligheter för svenska företag som har etablerat sig på kontinenten.

African Continental Free Trade Area, eller AfCFTA i korthet, har till dags dato ratificerats av ett 30-tal afrikanska länder. När det är fullt utvecklat ska området inkludera i bästa fall samtliga Afrikas 55 stater. Ursprungligen var avsikten att implementera avtalet den 1 juli i år, men på grund av coronakrisen har detta senarelagts till den 1 januari 2021.

• Om vi tittar på Afrika kan vi se att storleken på handeln inte står i proportion till befolkningsmängden. Och bara 17 procent av afrikansk export går till andra afrikanska länder, berättade Malin Ljungkvist, ämnesråd och seniorrådgivare vid Kommerskollegium och en av de två föreläsarna vid webbinariet.

Detta kan kontrasteras mot exempelvis Sverige, vars export till hela 80 procent går till andra europeiska länder. På samma sätt har många andra utvecklade länder i Europa, Nordamerika och Asien sina viktigaste exportmarknader på den egna kontinenten.
Anledningarna till detta är bland annat låg ekonomisk integration, i viss mån tullar, krångliga regler, bristande infrastruktur och många andra skäl.
​

• Men det är det här som det afrikanska handelsavtalet är tänkt att råda bot på, sade Malin Ljungkvist. Det finns uppskattningar om att handeln skulle öka med 15 procent, 25 procent, och några säger till och med 60 procent.

Bild: Malin Ljungkvists presentation av olika kontinenters storlek på handeln respektive andel av handeln med den egna kontinenten och andra världsdelar.
​

AfCFTA är tänkt att ersätta de åtskilliga mindre handelsområden som finns idag på den afrikanska kontinenten, som västafrikanska ECOWAS, central- och sydafrikanska COMESA med fler. Dessutom vill man genom avtalet besluta om tullfrihet för 90 procent av alla afrikanska varor, öppnare tjänstehandel, harmoniserade produktregler och annat. På sikt finns också planer om en gemensam tullunion med gemensamma tulltaxor mot resten av världen. Fram till år 2063 är planen att en fullständig inre marknad, ett afrikanskt EU, ska vara utvecklat.
Ännu så länge har man varken börjat förhandla om immaterialrätt eller konkurrensfrågor eller investeringar. Fri rörlighet för affärsresenärer förhandlas separat, men i dessa förhandlingar deltar varken Nigeria eller Sydafrika.

• Avtalet skulle ha gått in i en operativ fas redan under sommaren i år, men det är nu framflyttat till den 1 januari. Men hur stark den politiska viljan än är, har jag svårt att se hur man ska hinna bli klar till dess, sade Malin Ljungkvist.

Oavsett när avtalet träder i kraft lär det inte medföra att några nya tullar införs under lång tid gentemot Sverige och andra länder utanför Afrika, menade Ljungkvist vidare. På sikt skulle de teoretiskt sett kunna höjas, men även sänkas. Andra aspekter av avtalet pekar mot stora positiva effekter för Sverige och EU, såsom ökad transparens och förutsägbarhet. Dessutom får därmed EU och andra organ en samlad motpart på den afrikanska kontinenten.

Dagens andra föreläsare var Jörgen Levin, seniorforskare vid Nordiska Afrikainstitutet (NAI), som också han tog upp möjligheterna för kontinenten med ökad handel och tillväxt:

• Om Afrika hade samma produktivitet som Sydafrika skulle BNP för kontinenten öka med 300 procent. Och det finns exempel på länder där tillväxten då skulle öka med 1 000 procent. Den gigantiska skillnaden mellan Afrika och resten av världen är den låga produktivitetsnivån, påtalade Jörgen Levin.

Detta, menade Levin, beror i sin tur till stor del på stängda marknader, som i sin tur medför en låg nivå av tekniköverföring och innovation. En annan faktor är att 75 procent av befolkningen är sysselsatt inom de sektorer som har lägst produktivitet, såsom jordbruk och den informella sektorn.

• Man vill flytta folk från lågproduktiva sektorer till sektorer som har en högre produktivitet. Och det är det som är poängen med att liberalisera, för då kan man förändra relativpriserna i ekonomin, sade Jörgen Levin.

För att undersöka de förväntade effekterna av AfCFTA för Afrikas ekonomier använder sig ekonomer och handelsforskare såsom Jörgen Levin av modeller, där man bland annat simulerar borttagande av handelstullar och tariffer samt förenklande av handelsregler. Endast borttagande av tullar länderna emellan ger dock inte så stor effekt.

​Borttagandet av icketariffära handelshinder ger en högre effekt, bortåt 30 procent. Ni som opererar i Afrika vet att de administrativa kostnaderna är den stora, tunga biten, och det är den som får mest effekt i de här scenariona, förklarade Jörgen Levin.

Bild: Jörgen Levins presentation med simuleringar av olika handelspolitiska förenklingsåtgärder efter AfCFTA:s implementering.
​

​Webbinariet modererades av Joakim Rådström, styrelseledamot i Sweden Africa Chamber, med Fredrik Gisle som tekniskt ansvarig och Åsa Jarskog som presentatör av handelskammarens verksamheter.
 
JOAKIM RÅDSTRÖM